Gick 6-årig folkskola i Bastuknappen (3 km). Sen två terminers fortsättningsskola i Aspberget dit han första terminen gick eller åkte skidor ca 8 km men den andra terminen var han inneboende.

Leif började som 13-åring gå med sin äldre bror Olle och pappa Hans i skogen. Han barkade åt dem. Året efter högg han själv. En vinter under kriget körde han timmer med häst, som han tog över då en annan misskött hästen. Skogsarbete var hans huvudsakliga sysselsättning under 15 år. Flottningen på våren var det roligaste. Våren hade kommit och många jobbade tillsammans.

Året innan kriget jobbade han som snickarlärling åt sin svåger på Kjellmyra i Åsnes, Norge. Detta trivdes han bra med och berättade att han förmodligen stannat om inte kriget brutit ut. Han jobbade i Göteborg ett år (bodde hos systern Beda i Fräntorp) och jobbade på en pappfabrik. Då kom han också för första gång in i rullorna som svensk och blev kallad till mönstring. Han gjorde sen lumpen i Karlstad bl.a. med beredskapstjänst vid Svinesundsbron.

Under krigsåren var han också på arbete en vinter i Torgås (Lima), mest kolvedshuggning. Både före och efter kriget var han mycket i Törberget. Petra kände han lite sen innan. 1945 började de umgås allt mer, till hennes pappas stora förtret. Han tyckte inte Leif dög till henne. Innan Petra flyttade till ”Koja” (Linnstad) 1946 hade Leif målat stugan och inrett ett rum på baksidan av den. Här bodde de till de flyttade till Håksberg 1952.

Efter att Leif hade opererats för TBC 1949 tvingades han till en längre konvalecens och fick efter många turer den tidens socialhjälp (fattigvårdsmedel – lån) för att klara familjen. När han blev piggare hade han bl.a. ekorrjakt som x-tra knäck. De hade köpt en samojedsspets (trädskällare) och skinnpriserna var bra.
1951 vann Leif och lillebbror Elof drygt 12.000:- att dela. 12 rätt på tipset (max då). Detta räddade familjens ekonomi och man kunde köpa riktiga möbler som bl.a en del björkmöbler fanns kvar till och med 2007.

Efter en tid fick han jobberbjudande från sin svåger Ture Larsson, arbetande och boende i Håksberg. Man behövde spelstyrare till gruvan (hissförare). De flyttade dit och var det första året inneboende hos Inga o Ture innan de fick lägenhet på Källbotten.